Kånkade upp cykeln från källaren i morse, si sådär vid 6 rycket. Det var fortfarande mörkt. Min kropp ville fortfarande tro att det var kl 5 så vidare pigg var man inte. Men cykeln var det. Inte ens gnissel från den rostiga kädjan som har stått ute halva vintern.
Vilken pärla jag har till cykel.
Hej då bussen!
Nu är det cykel som gäller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar